Så kan du använda svartkumminolja

Svartkumminolja

Svartkumminolja är en mycket kraftfull och näringsrik olja med en unik sammansättning av aktiva ämnen. Den har en lång traditionell användning för så väl matlagning som läkeväxt. Dessutom är det en uppskattad olja för hud- och hårvård.

Vad är svartkummin?

Växten svartkummin med det vetenskapliga namnet Nigella sativa ingår i familjen Ranunculus (Ranunculaceae). Trots namnet är den inte nära besläktad med kummin. Den härstammar från sydvästra Asien och odlas främst i länder som Indien, Syrien, Turkiet, Irak och Egypten, men kan även hittas i andra närliggande områden. Det är en ettårig ranunkelväxt som blir cirka 30 cm hög. Växtens blommor är vita till svagt ljusblå med upp till 10 kronblad. Själva frukten är en stor frökapsel som är full med svarta och mycket aromatiska frön.

Svartkumminfröna är fullpackade med näring och är främst uppskattade för sitt rika innehåll av antioxidanter och fytonäringsämnen som tymokinon (TQ), tymohydrokinon (THQ), tymol och terpenen monoterpen.

Inom modern forskning har man främst intresserat sig för att studera svartkumminoljans antimikrobiella och antiinflammatoriska egenskaper (1) (2).

Svartkummin och oljan som pressas från fröna har en lång historisk användning för matlagning. Det är även en flitigt använd medicinalväxt genom tiderna så väl som en uppskattad olja för att vårda huden och håret.

Traditionell användning av svartkumminolja

Användningen av svartkummin kan spåras flera 1000 år tillbaka i tiden. Man vet bland annat att svartkumminfrön och svartkumminolja var väldigt uppskattade under antiken och har även hittats i Tutankhamons grav som levde på 1300-talet före Kristus. 

Traditionellt har man använt både fröna och oljan vid en mängd olika hälsoproblem, framförallt relaterat till mag-tarmkanalen, andningsorganen, blodtrycket, smärta och inflammation (3).

Svartkumminolja för matlagning

Inom matlagning används inte svartkumminolja som en matlagningsolja utan som en smaksättare. Oljan har en väldigt karakteristisk och kraftfull smak så man kommer långt med en liten mängd. Smakmässigt kan den liknas som något av en blandning av svartpeppar, kummin och oregano. Eftersom oljan är känslig för upphettning bör den bara användas i kalla maträtter, såser och dressingar.

Svartkumminolja för hud- och hårvård

Svartkumminolja passar alla hudtyper och kan användas både till ansiktet och kroppen. Oljans rika innehåll av fytosteroler och antioxidanter gör den inte minst till en mycket uppskattad hudolja för att stärka hud som är skadad eller inflammerad. Den är därmed väl värd att prova vid akne, hudirritationer och eksem. Den kan också användas för att generellt främja hudens kvalité och smidighet.

Eftersom svartkumminolja är en mycket kraftfull olja bör den blandas ut med annan vegetabilisk olja som till exempel jojobaolja, mandelolja eller en annan olja som passar din hudtyp. Generellt brukar 20 % svartkumminolja till 80 % basolja vara lagom, men prova dig fram vad som känns bra för dig. 

Som hårolja är svartkumminolja uppskattad för att stimulera hårsäckarna, stärka håret och ge det glans. Man kan göra en hårinpackning med oljan genom att blanda den med en basolja med samma mängd som beskrivits ovan för hudvård. Man kan även ta ett par droppar av oljan, värma upp den mellan handflatorna för att sedan stryka över hårlängderna på handdukstorkat eller torrt hår som ett serum.

Se till att du alltid väljer en kallpressad och ekologisk variant där oljan inte upphettats. På så sätt är näringsämnena bevarade och du kan dra maximal nytta av allt som svartkumminoljan har att erbjuda.

//Skriven av Mikaela Bjerring, kost- och näringsterapeut från passionforhalsa.se

Källor och referenser

(1)Black cumin (Nigella sativa) and its constituent (thymoquinone): a review on antimicrobial effects. 2014 Dec; 17(12): 929–938.

(2) Chapter 35 - Thymoquinone: the active compound of black seed (Nigella sativa). Hatice Gül Anlar, Merve Bacanli, in Pathology, 2020.

(3) Nigella sativa L. (Black Cumin): A Promising Natural Remedy for Wide Range of Illnesses. Published online 2019 May 12. doi: 10.1155/2019/1528635