Så påverkas kroppen av stress

Stress är en naturlig del av livet och vi alla går igenom dagar eller perioder när vi upplever extra hög stressnivå. Kortvarig och tillfällig stress är inte skadligt, utan till och med nödvändigt eftersom det gör oss mer alerta så vi kan prestera bättre. Det är det vi kallar för positiv stress. Men är man i obalans eller upplever hög stress under en längre tid kan stressen bli negativ, skadlig och göra oss sjuka.

Stress är en anpassningsprocess i kroppen som inkluderar alla psykologiska och fysiska reaktioner. Det omfattar krav och exponering från den yttre miljön så väl som den inre. Om stressen blir positiv eller negativ beror på hur vi lyckas hantera situationen. Stress brukar delas upp i 3 faser även kallat GAS (generaliserade anpassnings-syndromet). Det är grundat på ett reaktionsmönster som utlöses som svar på svåra påfrestningar.

De 3 stressfaserna

Fas 1: Alarmfasen – Denna fas brukar vara en kortvarig reaktion på stress. Man reagerar snabbt och kraftigt på grund av att kroppens försvarskraft mobiliseras, bland annat genom ökad adrenalinproduktion.

Fas 2: Motståndsfasen – I denna fas börjar hypofysen producera stresshormonet ACTH som stimulerar sekretionen av glukokortikoider från binjurebarken som hjälper kroppen att hantera stressen. Sinnena skärps och den metaboliska hastigheten ökar för att man ska kunna prestera bättre.

Det gör det möjligt för kroppen att klara av den förlängda perioder av hög stress. Hur länge kroppen klarar av detta varierar från person till person. Om man lyckas hantera stressituationen går hormonproduktionen tillbaks till det normala och om inte så fortsätter produktionen av ACTH tills hypofysen inte längre klarar av att producera mer och kroppen går över till fas 3.

Fas 3: Utmattningsfasen – Om man når denna fas så har stressituationen blivit kritisk. Stressförsvaret slutar fungera, vilket innebär skadliga konsekvenser för kroppen. Det är det vi kallar för att bli utbränd. Kroppen klarar inte längre av att producera tillräckligt med energi och hormoner för att man ska kunna fungera bra i vardagen.

Kroppens ökade näringsbehov vid stress

En bra näringsstatus i kroppen är av stor betydelse för ett starkt och välfungerande stressförsvar. Samtidigt förbrukar kroppen mer av vissa vitaminer och mineraler vid stress och då främst B-vitaminer, magnesium och C-vitamin. Även Q10 är av betydelse för att upprätthålla bra energinivåer i kroppen.

B-vitaminer har stor betydelse vid stress eftersom kroppen förbrukar dom snabbare och behovet ökar. Samtidigt stödjer B-vitaminerna kroppens motståndskraft mot stress, vilket gör oss mer stresståliga.

Magnesium har en stor betydelse för en mängd viktiga kroppsprocesser, inte minst för att stödja kroppen vid stress. Denna mineral minskar trötthet och utmattning och hjälper oss att slappna av. Magnesium spelar en viktig roll för nervsystemets normala funktion och minskar frisättningen av stresshormoner i kroppen.

C-vitamin är ett kraftfull antioxidant och är extra viktig för någon under hög stress. C-vitamin bidrar till immunsystemets normala funktion och skyddar mot oxidativ stress som fria radikaler kan orsaka. Vitaminet behövs även för vår psykologiska funktion, nervsystemet och bidrar till att minska trötthet och utmattning. C-vitamin spelar även en central roll för binjurens produktion av binjurehormon.

Q10 är ett vitaminliknande ämne där mängden i kroppen sjunker vid stigande ålder, men även vid stress. Q10 är nödvändigt för cellernas energiproduktion och skyddar mot oxidativ stress som fria radikaler kan orsaka.

För ett starkt stressförsvar är det av betydelse att äta en bra och näringsrik kost och vara extra noga med att fylla på med de näringsämnen som kroppen förbrukar mer av. Det är även välkänt att fysisk aktivitet motverkar negativ stress så försök att avsätta en stund varje dag. Gå ut och promenera, jogga, gå till gymmet eller utför någon annan typ av aktivitet som passar dig. Se även till att få tillräckligt med återhämtning, vila och sömn. Utöver det kan man även komplettera med adaptogena örter vid behov som till exempel ashwagandha, rosenrot, rysk rot och schisandra.

/Mikaela